STÖTEN, SÄLEN 090311-090315
Ja så var den äntligen här - vår weekend i Stöten, Sälen. Snö vit som...just snö. Så här vitt blir det ju inte riktigt hemma i stan men här var det vitt överallt.
Härligt att träffa Sarah igen och hon flyttade snabbt in i vår pyttestuga där det till att börja med var bitande kallt för att mitt i natten vara kokande hett. Kanske är det så det blir när man krämar alla element som finns. Hur som helst blev det ganska snart sängen eftersom vi kom fram sent på kvällen.
Vaknade till 0-gradigt fredag morgon och skidorna letades fram för inställning hos montörerna vid skidtorget. Där fick man viska hur mycket man vägde och sen var det bara att åka. Jag mådde verkligen illa när jag tvingades köpa liftkort till mig själv. 20 år sen sist - kunde man verkligen stå på dom här pinnarna? Gick det att hålla sig stabil i liften? JA DET GJORDE DET!!! Jag var verkligen kung, kanske för att jag hade långsamma skidor som var 20 cm för korta men roligt var det. Faktiskt helt hysteriskt roligt. Susanne fick kramp i fötterna.
Kvällen spenderades i stugan med middag och sen fest hos Sarah. Jag, Susanne och sen mest tonåringar. Jo det gick ju bra det med. Efter det skulle vi till Brasset. Kom dit mitt i natten och det kändes verkligen som Heartbreake ala 80-tal. Jag ville bara hem och Susanne följde snällt med. Inga barn kom hem på natten...
Vaknade till något som skulle kunna bli sol lördag morgon. Kung på kvällen - kung på morgonen. Snabbt upp i backen för skidåkning i SOL. Det blev mest sittlift eftersom ungdomarna inte mådde så bra och där körde jag av stavarna. Ja en gick helt av och den andra blev jättekrokig. Alla skrattade utom jag som höll på att bli av med ett pekfinger. Lunch på Sarahs ICA - pan pizza. Het i kanterna, djupfryst i mitten. Allt är gott när man sportat hela dagen.
Kvällen spenderades rätt avslagen framför melodifestival där vi gemensamt kräktes galla över pinsamma Mede och älskade af Ugglas Snälla, snälla snälla. Blev bjudna in till popgrannar på eftermelodifestivalsfest men vi avböjde vänligt men bestämt. Gammeln hade krupit fram igen och jag stod och slog diskborsten i väggen och svor över hur hög musik dom spelade. Sån jag bestämde mig som tonåring att jag inte skulle bli.
Summasummarum - hur trevligt som helst. Synd bara att Susanne och jag inte fastnar så bra på bild som alla andra.
Tack Sarah för att vi fick träffa dig och dina kompisar och se hur dina dagar ser ut i fjällvärlden!
Kommentarer
Trackback